SÅ FUNGERAR CE-MÄRKNING AV ARBETSHANDSKAR
EU FÖRORDNING 2016/425
KATEGORI 1
Handskar i denna kategori är avsedda att skydda användaren från minimala skador som kan uppstå vid t.ex. tvätt, diskning men även från heta föremål där temperaturen är under + 50 ° C. Lämplig även för mindre tungt trädgårdsarbete och annat arbete där det finns risk för lättare skador.
KATEGORI 2
Denna handskkategori är avsedd att skydda användaren mot skador som inte klassificeras som minimala eller mycket höga. Handskarna måste vara märkta med ett piktogram som visar handskarnas skyddsegenskaper och testas enligt standarden EN388, mekaniskt skydd, på ett ackrediterat testinstitut. Alla handskar av kategori 2 är validerade och typcertifierade av ett anmält organ för att visa skyddets giltighet.
KATEGORI 3
Handskar i denna kategori skyddar mot risker som kan orsaka mycket allvarliga konsekvenser som dödsfall eller oåterkalleliga hälsoskador. Handskarna måste märkas med piktogram som visar skyddshandskarnas egenskaper och måste testas på ett ackrediterat testinstitut. De måste också valideras och certifieras, för både typ- och produktionskontroll, av ett anmält organ för att visa skyddets giltighet. Kemiska skyddshandskar är alla kategori 3 men även värmeskydd kan klassificeras i denna kategori.
GUIDE FÖR STANDARDEN EN420:2003
ALLMÄNNA KRAV OCH TESTMETODER
- Denna standard definierar de allmänna kraven som gäller för alla skyddshandskar.
- Handsken själv får inte utgöra någon risk för slitage eller orsaka skador på användaren.
- Handskmaterialet ska ha ett pH-värde mellan 3,5 och 9,5.
- Chrome VI-nivån i handskskinnet måste ligga på 2,9 mg / kg eller lägre.
PH VÄRDE
EN 388
Den nya EN388:2016-standarden representerar de mest omfattande omarbetningarna av det grundläggande mekaniska skyddet. Skyddsnivån återspeglas i ett piktogram som förklaras här i detalj. Piktogrammet kan visa upp till 6 separata mekaniska prestandamått.
Testet omfattar dessa områden:
- Nötningsmotstånd
- Skärmotstånd (Coupetest)
- Rivmotstånd
- Punkteringsmotstånd
- Skärmotstånd (EN ISO 13997)
- Stötskydd (EN 13594)
Om en av dessa kolumner ersätts med ett 'X' så betyder det att testet antingen inte har utförts eller inte är tillämpligt. Om en av de fyra första tecknen ersätts med en ”0” betyder att nivå 1 inte kan uppnås.
EN 388: 2016-piktogram visas inte om handsken inte når minst nivå 1 eller A för minst ett av testerna.
Slagprovet (visas med ett P i slutet av koden) används normalt för handskar som är särskilt utformade för vibrationsarbete.
HUR TESTAS HANDSKARNA?
SLITSTYRKA
Den första siffran i koden under EN388-piktogramet avser nötningsbeständighet. Handskens innerhands material utsätts för nötning med sandpapper under bestämt tryck. Skyddet anges på en skala från 1 till 4. Ju högre siffra, desto bättre är motståndet mot nötning.
SKÄRMOTSTÅND (COUPETEST)
Det andra numret avser skärmotstånd enligt coupetestet. Detta innebär ett cirkulärt roterande blad som rör sig horisontellt fram och tillbaka över ett tygprov med en fast kraft på 5 Newtons applicerat ovanifrån. Testet är klart när bladet har gått igenom provmaterialet och resultatet specificeras sedan som ett indexvärde. Detta resultat bestäms av cykelantalet som behövs för att skära igenom provet och ytterligare genom att beräkna graden av slitage på bladet.
Skyddet på nivå indikeras av ett tal mellan 1 och 5, där 5 anger den högsta nivån av skärskydd.
Men som tidigare nämnts, om materialet gör bladet trubbigt (slött) under coupetestet, så skall klipptestet från EN ISO 13997 (TDM-test) utföras. Detta för att säkerställa att handskens prestandavärde är så exakt som möjligt. Om trubbighet inträffar under coupetestet kommer resultaten av TDM cut-testet att vara standard som visas på handsken och coupetestvärdet markeras som X.
RIVHÅLLFASTHET
Det tredje numret avser rivhållfasthet. Testet går ut på att hitta den kraft som krävs för att riva isär handskmaterialet. Skyddsnivån indikeras av ett tal mellan 1 och 4, där 4 anger det starkaste materialet.
PUNKTERINGSMOTSTÅND
Det fjärde numret avser handskarnas punkteringsmotstånd. Resultatet baseras på den kraften som krävs för att punktera materialet med ett spetsigt föremål. Skyddsnivån indikeras av ett tal mellan 1 och 4, där 4 anger det starkaste materialet.
SKÄRMOTSTÅND (EN ISO 13997)
Den första bokstaven (femte numret) avser skärskyddet enligt EN ISO 13997 TDM-testmetoden. Målet med detta nya test är att bestämma skyddshandskarnas motstånd genom att applicera en bestämd kraft på provmaterialet i en enda rörelse snarare än i kontinuerliga cirkulära rörelser som i coupetestet.
En kniv skär med konstant hastighet men ökar kraften om den bryter igenom materialet. Denna metod möjliggör en exakt beräkning av den minsta kraft som krävs för att skära igenom provmaterialet med en tjocklek av 20 mm. Skyddsnivån indikeras av en bokstav mellan A-F, där F motsvarar den högsta skärskyddsnivån.
SLAGSKYDD
Den andra bokstaven (sjätte numret). Om handsken har slagskydd indikeras det genom att bokstaven P finns angiven som sjätte och sista tecknet.
EN 511
EN 511: 2006 – Skyddshandskar mot kyla
I kalla miljöer är det extra viktigt att skydda händerna från köldskador. Denna standard mäter hur väl handsken tål både konvektiv kyla och kontaktkyl. Dessutom testas vattengenomträngning efter 30 minuter.
Den första siffran visar hur väl handsken skyddar mot konvektiv kyla (prestandanivå 0-4)
Den andra siffran visar hur väl handsken skyddar mot kontaktkyl (prestandanivå 0-4)
Den tredje siffran visar handskskyddet mot vatteninträngning (prestanda 0 eller 1 där 0 indikerar "vatteninträngning efter 30 minuter" och 1 indikerar "ingen vatteninträngning efter 30 minuter")
EN 407
Skyddshandskar mot termiska risker (värme och / eller eld)
Denna standard specificerar krav och testmetoder för skyddshandskar som skyddar mot värme och / eller eld. Siffrorna förutom piktogrammet anger handskens prestanda för varje test i standarden. Ju högre antal desto bättre prestandanivå.
1. MATERIALETS BRANDEGENSKAPER
Tändningstiden och hur länge materialet lyser eller brinner efter antändningen mäts i detta test. Om sömmen går sönder efter en tändningstid på 15 sekunder har handsken misslyckats med testet.
2. KONTAKTVÄRME
Handsken utsätts för temperaturer mellan + 100 ° C och + 500 ° C. Därefter mäts hur lång tid det tar innan handskens insida blir 10 ° C varmare än den var från början (cirka 25 ° C). Handsken måste motstå den ökande temperaturen på maximalt 10 ° C i minst 15 sekunder för godkännande.
3. KONVEKTIV VÄRME
Här mäts hur lång tid det tar att öka handskens innertemperatur med 24 ° C med hjälp av en gassmörjning (80kW / m2).
4. STRÅLANDE VÄRME
Medeltiden mäts för en värmegenomträngning på 2,5kW / m2.
5. SMÅ STÄNK AV SMÄLT METAL
Testet baseras på antalet droppar av smält metall som genererar en temperaturökning mellan handskmaterialet och huden med 40 ° C.
6. STORA MÄNGDER AV SMÄLT METAL
En PVC-film är fäst på handskmaterialets baksida. Smält järn hälls på materialet. Mätningen består av hur många gram smält järn som krävs för att skada PVC-filmen.
